martinedlund.se
blog.martinedlund.se

Ansökan till Hyper Island: check.
Springa Göteborgsvarvet: check. (…på under två timmar: check).
Skriva klart C-uppsats: ch.. inte check. Än. Men nu är det inte långt kvar. Eller det beror på hur man ser det. Tidsmässigt är det inte långt kvar alls. En dag. Rent uppsatsmässigt är det längre. Ett antal sidor skall komponeras på den här »en« dagen som är kvar. Men det ska gå. Det ska gå!

Hyper-ansökanfilmen inkl demoreel kanske jag lägger upp här inom en överskådlig framtid. Vi får se. Vad mitt (och Davids) examensarbete handlar om går delvis att beskåda på davidochmartin.se (<- vi gör en case study på denna kampanj).

I övrigt är det en del spännande saker som är på gång nu. Vi får se hur det slutar..!

Idag: InWestdagen på Högskolan Väst. Över förväntan, helt klart. Brukar mest vara folk och företag som rör ekonomer och ingenjörer, men den här gången var det lite mer medieorienterat folk.

Var på tre intressanta föreläsningar. Först ut var Rasmus Andersson, art director på Spotify. Alltid intressant att höra hur folk hamnat där de hamnat. Man blir nästan alltid förvånad. En kreativ kille som knappt gått ut gymnasiet och grejar med sånt han “tycker är kul” sitter plötsligt som AD på ett stort företag som Spotify. Visst är det lättare för en person i hans position att uppmana folk att göra det de gillar, men man kan inte undgå att bli inspirerad.

Andra föreläsaren, Gustaf Josefsson, pratade om kreativitet och även han hade ett anta intressanta poänger. Sist var det eftersnack med Spotifys AD och en kille från The Viral Company i Stockholm.

Kontentan av dagens föreläsningar: Gör det du tycker är kul och det du är bra på. Var gärna lite naiv.

Inget man inte hört förr, men det tåls att upprepas. Och som sagt, det är alltid roligt att höra vilken bakgrund folk inom branschen har.

(Ovan: Shanghai. En vacker dag ska jag göra ut resten av bilderna..!)

Skolan har köpt in en ny greenscreen/bluescreen. Den skiljer sig lite från deras vanliga: den är grå. Istället för att lysa upp själva skärmen med vanlig belysning så fäster man en ring runt kameralinsen som lyser med färgade lysdioder mot den grå skärmen. Denna reflekterar då det gröna ljuset tillbaka till kameran så att den ser grön ut.

Om det funkar som det ska är det grymt smidigt. Portabelt och lättare att få jämnt belyst än en grön pappduk. Hur det fungerar i praktiken kommer att visa sig idag.

Nu bär det av.

Gång efter annan har det konstaterats: förutsättningarna för att skapa något finns där. Intresset, utrustningen, lokalerna, viljan och (i viss mån) tiden. Men ändå händer det för lite. Man börjar i fel ände. Ensam i lägenheten: jag ska göra något coolt. Gör en stor grej av det. För mycket allvar, för lite tålamod. För lite.. skoj. Jag gillar skoj. Men det finns andra ändar att börja i.

Igår träffades jag och Frida för att fota lite.”Vi bara gör det”. Innan vi träffades bestämde vi att vi skulle ha 30-talet som tema. Fixade till håret lite, tog med det enda plagg man hade som skulle kunna passa, riggade ljus och fotade. Hem och greja i photoshop. Bara sådär. Skoj.

Ovan, mitt resultat. Väntar med spänning på Fridas..!

Johanna med en Kodak Instamatic Movie Light i ansiktet.

Inom loppet av några enstaka veckor har jag hunnit bli sambo, startat företag, hittat den utbildning jag vill gå till hösten samt börjat spåna kring en möjlig c-uppsats. Jag är inte lat och fullkomligt odisciplinerad men som vanligt finns det mer att göra än vad tiden räcker till.

Jag jobbar bra under press, men kreativiteten hämmas av för höga förväntningar på mig själv. Borde chilla en aning, sen börja beta av mina uppgifter en efter en på det sätt jag lärt mig under praktiken och under utbildningen: systematiskt; en sak i taget; struktur, disciplin. Det låter tråkigt men det är så jäkla effektivt.

Just nu, t ex, borde jag läsa en artikel istället för att blogga om att jag borde göra det.

Då kör vi.

Mums!

Jag älskar glada hus.

http://farm3.static.flickr.com/2696/4301343785_bd1f8e0f1c.jpg

I morgon ser jag den här utsikten för sista gången. Packar ner livet i lådor, slänger halva möblemanget, byter skrivbordet mot en femhundring och hälsar Ahmed välkommen med en rejäl flyttstädning. Huruvida jag kommer att sakna “kontoret” och dess utsikt eller inte är svårt att spekulera i. Men jag ser fram emot att flytta in i J:s lägenhet. Jag ser fram emot att flytta ihop med J.

Ny termin. Nya kurser. Nya uppgifter och utmaningar. Kaffekoppar på skrivbordet, sena nätter, långa dagar. Vad 2010 har att bjuda vet jag inte än. Jag vet bara att jag inte tänker sitta och vänta.